Sjöbo Gästgifvaregård

 

Gästgifverier

 

Magnus Ladulås stadgade år 1279 att bönderna skulle turas om att ansvara för mat och logi för de resande. Under 1600-talet växte en stark nationalstat fram vilken krävde mycket resande för kronans folk. För att göra detta möjligt behövdes ett strukturerat vägväsende med förbättrade vägar, avståndsmarkeringar i form av milstenar organiserat skjutsväsende samt gårdar, där de resande kunde äta och vila upp sig. Enligt 1649 års gästgivareordning avskaffades den fria gästningen för resande personer i kronans tjänst i Sverige och bönderna tvingades inte längre att inhysa dem i sina hem.

Bönderna var dock skyldiga att ingå i ett skjutslag som fick rycka in när gästgivareskjutsens resurser inte räckte till. Denna skjutsskyldighet upphörde inte helt förrän med 1911 års skjutsstadga. Skjutstrafiken var ämnad för människor som hade råd att betala för att bli skjutsade från en plats till en annan med häst och vagn. Gästgiverier uppfördes runt om i landskapet som skjutsstationer på lämpligt avstånd för att trötta hästar skulle kunna bytas ut och rundresande skulle kunna äta och vila sig. Enligt lag skulle det vara högst två mil mellan varje gästgiveri. Vid gästgivaregårdarna sattes det upp stentavlor med namnen på de närmast omkringliggande gästgivaregårdarna samt avstånden dit.

Vid sidan om gästgiverierna fanns även skjutsstationer. Vid dessa kunde man byta ut hästarna men någon matservering fanns inte. Även i städerna fanns gästgiverier men där skildes gästgiveriet från skjutshållet. Efter freden i Roskilde 1658 var införandet av gästgivareordningen en av de första åtgärder som de svenska myndigheterna vidtog. Detta för att ett utbyggt vägnät med fungerande gästgiverier skulle underlätta försvenskningen och militär kontroll.

Gästgivaren var befriad från skatt men fick ingen lön för sitt arbete. För att trygga en inkomst fick gästgiveriet i gengäld monopol på alkoholutskänkning inom en radie av två mil. Gästgivaren stod för underhållet av gården och all inredning, medan byggnaden bekostades av häradsinvånarna i proportion till hemmantalet. Ibland tjänstgjorde en "vanlig" bondgård som gästgivaregård efter komplettering med extra stallbyggnader etcetera.

.

 

Förr i tiden fungerade gästgivaregården som lite av varje och var mittpunkten i samhället.

Man tog emot resande som kom med häst eller häst och vagn och ordnade stallplats och foder åt hästen, ofta fick drängen sova i en kammare i stallet. Husbonden fick ett bättre rum på gästgifvaregården. Dryck och mat skulle serveras.

 

 

Historia

om_historia1.gif

Sjöbo Gästgifvaregård vid Österlen.

 

De första kända omnämnande var på 1600-talet, då antagligen i form av en krog.

Första gästgivaregården startades i början på 1700 och den första gästgivaren tillsattes hösten 1722 av grevinnan Lewenhaupt på Övedskloster. Det ansågs inte lämpligt att ta frälsehemman (skattebefriad gård under ett gods) men eftersom Övedskloster ägde all jorden i Sjöbo blev det så här.  Den förste gästgivaren var Nils Mattsson. Bönderna fick tjänstgöra med hållskjutsar

och fick böta om dessa ej kom i tid.

 

Gästgifvaregården såg ut som övriga bondgårdar i byn. Väggar av korsvirke med vitkalkade fält emellan och tak av halm. Tre kamrar fanns det, en för "adeln", en för "hederligt folk" och en för "gemene sällskap". Ägaren till godset antog förste gästgivaren Nils Mattson, och arrenderade ut till honom 1723.

 

Lokaliseringen till Sjöbo lär bero på just läget i korsningen mellan vägarna Simrishamn-Malmö och Hörby-Ystad. Likaså behövdes en mellanstation mellan Hörby-Herrestad och mellan Dalby-Tranås.

 

1727 och 1798 drabbades byggnaderna av eldsvåda och brann ner men uppfördes på nytt igen.

 

Första Sjöbotinget hölls 4 november 1729 på gästgivaregården i närvaro av häradshövding Erik Magnus Liljenberg, kronobetjänte och härads nämnd.

Tinget hölls på gästgivaregården tills överste Hans Ramel 1771 lät uppföra ett tingshus, nuvarande Skånska Dagbladets lokaler och Sjöbos äldsta byggnad.

Här hölls ting fram till 1905 då man flyttade till det som idag är kommunhuset. 1968 flyttades verksamheten till Ystad.

 

1749 besökte Carl von Linné Sjöbo under sin skånska resa och övernattade på gästgivaregården. Efter detta skrev den belåtna blomsterkungen "Sängkläder har vi i Skåne haft mjukaste och härligaste som vidare övergår sängkläder upp i Sverige". Linné eller snarare hans lärjungar uppges ha planterat två almar i trädgården. Den ena tog höststormen 1976 och den andre tog almsjukan 2007, stammen står fortfarande kvar. Till 250 års jubileumet 1999 planterade familjen Mårtensson ett tulpanträd som minnesträd nere vid bäcken.

 

1768 kostade en måltid med tre rätter 20 öre, 1 stop öl 3 öre, 1 varm kammare med ljus och passning 8 öre utan ljus och värme halva priset. En drängsäng och kammare kostade 3 öre. En kanna havre 5 öre och ett lispund hö 12 öre

 

Vid mitten av 1800-talet lär det ha varit ca 80 invånare i Sjöbo. några gamla arrendegårdar under Övedskloster och några gathus.

 

I mitten av 1800-talet kom kreatursmarknaden igång på allvar. Då var det inte ovanligt att hästskojare gjorde uppehåll i Röddinge utanför Sjöbo för att "måla om" stulna hästar, som sedan salufördes på marknaden.

 

Bland kända gästgivare kan nämnas namn som Törnebom, Brockman, Liljedahl och Karl Anders Wankif. Då Wankif dog på 1850-talet överlämnade hans änka gästgifvaregården till Mårten Jönsson som hade varit dräng på gården.

1859 skiftades byn Sjöbo och Mårten Jönsson köpte gästgivaregården.

Mårten Jönsson blev en av Södra Åsums mest betrodda män och var även ägare till Lagården. Lagården hade stora markområden - ca 160 tunnland med bl.a. idrottsplatsen och Storelidsområdet i söder och marknadsplatsen och Folkets Hus i Öster. Kreatursbesättningen och arbetshästarna var placerade i Lagården med vagnshästarna hölls i stallet på gästgivaregården. Mårten Jönsson dog 1876.

När änkan Maria Jönsson dog 1900 försåldes markområdena så småningom av dödsboet, 1909 såldes 3 tunnland som blev Sjöbo Folkets Park. Lagården såldes till Jöns Nilsson, landstingsman, auktionsförrättare och Sjöbos allt i allo, byggnaden fanns kvar in på 50 talet.

 

Vinfirman Wiens och Sederholm i Malmö arrenderade gården av änkan Maria Jönsson från 1876 och köpte sedan ut den. Byggnaderna var ganska förfallen varför man rev dessa och uppförde nuvarande byggnad som stod färdig till sommarmarknaden 1901. Ritat av arkitekten John Smedberg från Malmö, som förebild lär han haft ett franskt jaktslott.

En tre rätters måltid kostade 20 öre och tre supar 25 öre.

Ut mot torget fanns en butik där man kunde inhandla brännvin för 30 öre decilitern eller vin. På torget framför gästis var torghandeln livlig.

Gästgivaregården blev i vinfirmans ägo tills efter första världskriget,

visserligen utarrenderad sista tiden tills man sålde den 1917 till 

Hilding Liedholm som innan hade arrenderat Järnvägshotellet av

Malena Persson.

 

Liedholm var en känd profil i Sjöbo, vid hans död 1942 fortsatte änkan Ingeborg att styra och ställa fram till 1955. Det var Ingeborg Liedholm som samlade på elefanter. Hon hade en stor samling, gästerna hade gärna med sig en elefant som gåva när de varit ute och rest. När Ingeborg dog i slutet på 80-talet testamentera hon det gamla skåpet i foajén, resten av samlingen såldes antagligen på auktion.

Nuvarande samling omfattar ca 3000 elefantfigurer, varav ca hälften finns att beskåda på plats.

 

Den ovanliga miljön på gästgivaregården lockade många filmsällskap.

Bl.a. storfilmen Tora van Deken med Gösta Ekman, Anders de Wahl och Pauline Brunius.

Bland kända artister spelade bl.a. Whipping Willows in sin första musikvideo här i festsalen.

 

Piraten brukade sitta här och äta ål som skjöldes ner med gästgivarens besk.

Se vidare under Piraten.

Numera håller Piratensällskapet sina månadsmöte på gästgifvaregården och lunchen i samband med utämnandet av Årets Piratenpristagare.

 

Tore Svensson tog över 1955 och fungerade som gästgivare till 1973.

Därefter har det varit ett flertal ägarbyte.

 

I äldre tider var inte familjefester förlagda på gästgivaregården, det blev inte vanligt förrän en bit in på 1900-talet. Dessförinnan var det mer fester som föreningsfester och sammanträde med förtäring. 

 

1986 tog Lennart Nyström över gästgivaregården som var rätt förfallen, bl.a. hade stallet börjat rasa då delar hade rivits på 60-talet när banken byggdes.

30 maj, 1987 stod gästgivaregården renoverad i nuvarande utformning, renoveringen lär ha kostat 1,3 miljoner.

2006 byggdes stallet om och närmade sig sin ursprungliga skepnad. Från början var flyglarna lika långa på båda sidor om huvudporten - nuvarande entré.

Det som är fönster idag var förut portar till häststallen.

 

Gästgiveribyggnaden är förklarad kulturhistoriskt värdefull både i sig själv och för omgivningen. Vyn västerifrån med gästgivaregården i fonden har blivit en vinjett och är en välkänd vy för Sjöbo.

 

 

Gästgivare och ägare

 

1722                                    Nils Mattsson

1727                                    Hans Wickenberg

1735                                    Johan Jacob Brockman

Ca1750-1805                      Carl Nordström tillika kronolänsman                  

1805                                    A Lilliedahl

? - 1814                              N P Kempe

1814                                    Carl Vankiff

1845                                    Vankiffs fru tar över efter makens bortgång

1850                                    Mårten Jönsson

1876                                    Mårten Jönssons tar över efter makens bortgång

1877                                    Wiens & Sederholm

                                            Utarrenderat på 1910-talet

1917                                    Hilding Liedholm

1942                                    Ingeborg Liedholm tar över efter makens bortgång

1955                                    Thore Svensson med hustru Stina

1973                                    Gustav och Dorothy Balledux

1977                                    Roy Persson - köper fastigheten

                                            Kent Olsson och Roger - Gästgivare

 ?-1986                               Bertie Henriksson

1986                                    Leny köper fastigheten

1987                                    Mikael Nielsson

1990                                    Anders Hallberg

1993                                    Inger och Bo Åkesson

1997                                    Eva och Lennart Mårtensson

                                                         

 Nedtecknat 2009 av Lennart Mårtensson.

Vi är tacksamma om ni har ytterligare information.

 

 

 

Sjöbo Gästgifveri · Gamla Torg 7B · 275 30 Sjöbo · Tel 0416-120 75 · Fax 0416-127 06 · info@sjobogastgifveri.se In English